Folkpartiets Jan Björklund har ingen vind i seglen.

Alldeles nyligen så uttalade sig Folkpartiets, Jan Björklund på ett sätt som förbryllar och som saknar faktamässig relevans. Vad som förmodligen kan fastställas är att Jan Björklund, och Folkpartiet måste ha något emot miljövänlig vindkraft.

Under en debatt den 17:e november mellan Jan Björklund och miljöminister, Åsa Romson, diskuterades energifrågor. Där togs det upp vilka möjligheter som finns med vindkraft för att sänka Sveriges energi import, och samtidigt bidra till vår miljö med en vänligare elförbrukning. Under denna debatt informerade Jan Björklund om att vindkraften hade stora brister. Dessa byggde han på att vindkraften enbart var effektiv att använda under sommarhalvåret då det enligt honom inte fanns tillräckligt med vind i Sverige under vinterhalvåret.

Med detta ville Jan Björklund påvisa att det var effektivare att importera el och övrigt energi, men att detta skulle påverka vår miljö mera negativt än att använda de övriga energikällor vi idag har på ett sätt som bidrar till att vi slipper stor import av el och energi. Jan Björklund tillade också att den nya regeringen har fel, genom att öka de suventioner som finns för utbyggande av elkraft. Detta skulle enligt Jan Björklund leda till att alla påbörjar användandet av den billiga och miljövänliga elkraften som då inte skulle vara tillräcklig under vinterhalvåret, och enligt honom enbart fungera tillfredställande under sommarhalvåret då naturen är uppbyggt så att det blåser mera.

Folkpartiledaren, Jan Björklund, har fel enligt all statistik rörande vindkraft

Det var då det stora klavertrampet inleddes. Enligt all statistik från Energimyndigheten, så är naturen inte alls uppbyggd så att det blåser mera på sommarhalvåret än på vinterhalvåret. Fakta säger att det blåser avsevärt mycket mera på vintern än vad det gör på sommaren. Denna information lämnades av Lars Andersson, chef på vindenheten.

Efter detta faktamässigt starka bevis för de Svenska vindarna, så har Jan Björklund tagit steget tillbaka om de påstådda förhållandena för vindkraftens utveckling. Det är bara tråkigt att se ytterligare en debatt inom Svensk politik som urartar på grund av en dåligt påläst debattör.

Riksbanken sänker till nollränta för första gången i historien

Att det skulle bli en räntesänkning var de flesta experter och kunniga medvetna om, men att denna sänkning skulle bli den lägsta i historien var ingen beredd på. Den 28 oktober kom beskedet. Riksbankschefen, Sven Ingves, lämnar beskedet att sänka den viktiga reporäntan från 0.25 procent till 0.0 procent. Därmed har Detta historiska besked medför att Sverige har nollränta för första gången i historien.

Hur kommer detta att påverka våra hushåll

Meningen med en räntesänkning är nästan alltid att få fart på inflationen, vilket också är fallet denna gång. Idag har Sverige ingen inflation. Detta betyder en hög risk när det kommer till priser och löner, samt dess stabilitet gentemot dess internationella motparter. En framgångsrik fortsatt världsekonomi bygger på att de valutor som finns kan vägas mot varandra med bibehållet eller bättre värde. Detta betyder att priser på produkter och tjänster måste gå upp i en förutbestämd takt.

Med den situation vi har idag, som har skapat nollränta, blir de familjer som har höga lån och amorteringar drabbade av högre risker för att inte klara sina avbetalningar. Det kommer även att kortsiktigt påverka vår valuta internationellt, som under första dagen efter beskedet föll med sju öre mot dollarkursen och med nio öre gentemot EU-valutan, euron.

Vad kan riksbanken göra om detta grepp inte fungerar

De beräkningar som redan gjorts talar för att denna sänkning ska vara tillräcklig. Tron är att inflationen ska ta fart med detta grepp, och att den ska nå en acceptabel nivå till sommaren 2016 då riksbanken planerar att börja höja räntan igen.
Om detta inte sker, så har riksbanken ytterligare åtgärder som kan utföras. Tyvärr medför dessa också ett kraftigare tryck på vår ekonomi, både inom landet och internationellt sett. Dessa är så kallade stödköp, som ger banker större möjlighet till utlåning. Som ett andra alternativ kan riksbanken påverka ekonomin genom att försvaga kronans värde.

Stefan Löfven, vem är vår nya statsminister?

Kjell Stefan Löfven, vår nya statsminister född 1957, Hägersten, Stockholm. Blev fosterbarn redan efter 10 levnadsmånader. Hans mor kunde inte klara av att ta hand om två barn, och hans far dog innan han ens hunnit träffa sin yngsta son. Låter som ett tragiskt sätt att börja beskriva vår nya statsminister, Stefan Löfven, men detta är fakta.

I vilket fall så gick livet vidare för vår statsminister som en liten knatte. Hans fosterpappa, Ture Melander, numera avliden var skogs och fabriksarbetare, Hans fostermamma, Iris Melander, var hemsamarit. Stefan Löfven har också två syskon från sin fosterfamilj.

Stefan Löfven under sin uppväxt

Som ung var Stefan Löfven aktiv inom olika sporter med ishockey som största intresse. Han tog jobb inom skogsarbete som hans fosterfar. Med stort intresse i Olof Palme och Socialdemokraternas internationella arbete, var Stefan Löfven delaktig i starten av Sunnersta SSU-förening. En SSU-förening som han senare blev ordförande och ledare för. Värnplikt utfördes inom flyget på Jämtlands flygflottilj. Det dröjde enda till Stefan Löfven nått 22 års ålder innan kontakt återupptogs med hans riktiga mor och äldre bror.

Vad har Stefan Löfven för tidigare meriter

Stefan Löfven är en mångsidig man, med många strängar på sin lyra. Med meriter som internationell sekreterare för Metallarbetareförbundet, styrelse ledamot i Nordiska Metall och styrelsesuppleant i Europeiska Metallarbetarefederationen så är detta en man som är van vid att ta beslut samt vara aktiv i olika former av möten.

Stefan Löfven har varit Socialdemokraterna trogen hela sitt liv från 13 år fyllda. Nådde Socialdemokratiska partiets verkställande utskott 2005, och valdes till partiordförande av en enad partistyrelse 2012. Nu har Stefan Löfven nått enda till den Svenska statsministerposten. Inte illa för en liten kille från Hägersten med fosterföräldrar.

Regeringsvalet 2014. Den röda fanans återintåg på Rosenbad

I valet 2014 återtog det röda blocket regeringsmakten, och gjorde efter åtta år i opposition sitt återintåg i Rosenbad som Sveriges makthavare. Efter att som förstagångsväljare levt, i stort sett, halva sitt liv med det borgerliga blocket som riddare av regeringsbordet så har nu dessa väljare hjälpt till att ändra vikterna på maktens våg.

Idag lever vi dock sedan länge med blockpolitik och allianser, som gör att chansen för en enpartiregering att komma till makten är en mikroskopisk minimal möjlighet. En möjlighet som skulle kunna ske om halva Sveriges befolkning fick systematiserad dyslexi med förutbestämt resultat.

Sveriges nya regering

Nu har den nya regeringen tillsatts och i spetsen går vår nya statsminister Stefan Löfvén. Regeringen består utöver Stefan Löfvén av 23 stycken på förhand lovande och kompetenta namn. Hur det blir med det får de nästa fyra kommande åren utvisa. Som vanligt har regeringsskiftet skett med H.M. Konungens goda samtycke i enlighet med våra maktskiftesparagrafer.

Hur går det med löften och lovord?

Om vi ser tillbaka på tidigare regeringar, oavsett om det gäller borgerlig eller röd makt, så har det väl alltid gått lite si och så med detta enda sedan blockpolitikens intåg i vår osäkra maktbalans. När en regering idag måste bildas av fyra eller fem olika partier, med ett utåt visat samförstånd men olika syn på sakfrågor så är det svårt att garantera uppsatta mål och löften.

Trots detta så ser det alltid ut, speciellt vid ett kommande val, att alla skulle vara samspelta och på i stort sätt samma våglängd. Löften ges, och gång efter gång så går vi på detta röstfrieri, som oftast oberoende av regering slutar med att den våglängd vi tidigare uppfattade byts ut mot att vara en vågmästare istället.

Hur det går denna gång får vi vänta och se. Kanske blir vi överraskade av en regering som klarar att samarbeta på de viktiga planen, eller så sker det något helt annat. Vi får se om fyra år.

1 2