Supervalåret i Sverige 2014

2014 är det ett så kallat ”supervalår”. Det är när flera politiska val av vikt samlas på ett och samma år. Det är faktiskt första gången vi i Sverige får supervalår och det inträffar 2014. Övriga världen hade ett sådant år 2004.

Supervalår är då vi har både ett Europaparlamentsval samt ett allmänt val i Sverige. Detta ordval används nu konstant i media när man ska rapportera inför riksdagsvalet. Stora rubriker skanderar ut ”SUPERVALÅR” för att få läsarens uppmärksamhet. Media har verkligen använt uttrycken till att sälja mer lösnummer.

Vi tycker att det är viktigt att engagera sig i valet och inte lämna allt åt slumpen. Vissa säger att det är ett enda stort lotteri, man får chansa helt enkelt och hoppas på att man får någonting ut av det.

Vad är Europaparlamentsvalet?

Var femte år så genomför man ett Europaparlamentsval där man utser ledamöter som ska representera hela unionens befolkning. Där ska man arbeta med lagstiftning och budgetering tillsammans med de andra ledamöterna i EU.

Sverige gick med i EU 1995. Åter innan var det en folkomröstning som ägde rum i landet och då röstade majoriteten för vårt medlemskap i EU.

Valet 2014

Under detta supervalår så är det ett allmänt val där man ska rösta fram ett parti som ska leda landet. I dagsläget är det Moderaterna som har makten och statsminister är Fredrik Reinfeldt. Moderaterna har haft två hela mandatperioder sedan 2006. Nu i år (2014) är det återigen dags för svenska folket att välja vilket parti som ska styra vårt land.

Idag sitter dessa politiska partier i Riksdagen:

  • Centerpartiet
  • Folkpartiet
  • Kristdemokraterna
  • Miljöpartiet
  • Moderaterna
  • Socialdemokraterna
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet

Mer om dessa under vår avdelning för politiska partier och dess historia.

Den 14 september (2014) är det val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. I slutet av augusti så kommer alla som är röstberättigad att få hem sina röstkort. På dessa ska information om vart man ska rösta stå angivet. Det ska även gå bra att förtidsrösta om man inte har möjlighet att gå på den aktuella valdagen. Det ska gå bra att:

rösta i sin vallokal på valdagen
förtidsrösta var som helst i
rösta från utlandet via brevröst eller på ambassad eller konsulat
budrösta (detta gäller enbart vissa personer)

Vid röstningen så måste man kunna bevisa att man är rätt person. En ID-kontroll är obligatoriskt. Har man inget ID så kan man låta någon annan i sin närhet intyga att man är rätt person. Då måste den som intygar inneha ett giltigt ID-kort. Det fungerar också bra med ett pass.

Efter att vallokalerna har stängt kommer rösterna att räknas och ett preliminärt resultat ges ut. Där presenterar man hur många procent varje parti har fått. Det sker dock ännu en till räkning efter den första för att säkerställa att man har fått rätt resultat.

För att ett parti ska komma in i riksdagen så behöver de få minst fyra procent av rösterna. Vid några tillfällen har så kallade ”missnöjespartier” eller ”enfrågepartier” kommit in i riksdagen. Det är ett parti som i huvudsak vill driva en fråga. Ny demokrati kom in i riksdagen 1991 som hade en stark främlingsfientlig inställning. 2010 kom också ett liknande parti in i riksdagen. Det rasistiska partiet Sverigedemokraterna. Piratpartiet är också ett enfrågeparti med inriktning på en begränsning av upphovsrätten och patent. Piratpartiet har dock inte fått tillräckligt med röster för att komma in i riksdagen.